Management
Yes, har pa den ultraturistiga beachklubben Base spelar dem mgmt och annan bra musik hela dagarna. Har varit ett par harliga dagar pa magnetic island nu. Vilat upp mig efter cairns eviga festande och det tidiga jobbandet pa reef encounter. Har skrivit sa fantastisk lite senaste tiden, men sa ar det. internet ar dyrt har i australien, precis som allt annat. Jag jobbade och bodde pa en bat i 4 dagar ute pa Great Barrier Reef. Jag simmade med hajar, fetskoldpaddor och 10 000tals olika andra fiskar, for att inte tala om korallerna. Alskade det. Att simma omkring och se allt detta oppnade mina sinnen och minnen och bilder fran hela mitt liv blandades med undervattenslivet. Tankarna sprudlade. Befinner mig alltsa nu pa Magnetic Island, som kan jamforas med en vacker medhelhavs o. Har solas det och badas det och vandras gor det ocksa i olika bushwalks. Igar befann jag, en journalist, en advokat och en sjukskoterska pa en utav dessa, da jag sag min forsta vilda koala. Den var sot.
Borjade mina timmar pa MT med en livsfarlig vandring med tva galna tyskar ocksa. Ni som vet hur kanslig om fotterna jag brukar vara.. Jag sprang barfota pa glodheta klippberg och stenar, klattrade mellan stup och trodde ibland att jag skulle do. Sedan vandrade jag ensam barfota i en timme genom skogen, da mina flips gatt sonder. Inte roligt. Men fortfarande javligt roligt.
Drack en flaska vin anda igar. Rott. Var sa langesen.
Nu blev jag bjuden pa nagot galant ikvall ocksa, men jag vet inte. Traffar manga galna storbritannier som bott i australien Lange. Valdigt manga som sovit pa gatan, utan en dollar. For att sedan sluta upp med mig och ha fickorna fulla av pengar. Det ar som de sager har nere, No Worries. Allt ordnar sig. Jag anar inga onda andar. Jag lever mitt liv gott.
Jag sade upp ett fast jobb i dessa deppressiva tider, jag lamnade mitt band som var pa toppen, frida och alla andra jag alskar hemma och akte hit. Varfor? Ingen aning. Jag ville spranga skiten i luften och se vad som skulle handa. Och jag lar varje dag har nere. Att resa ensam ar precis vad jag behovde. Ofta kan jag sitta och fundera och tanka och filosofera pa satt jag aldrig haft tid med hemma. Har finns sa mycket tid. Jag maste leva med mig sjalv och har ingen jag kan aka till for att snacka ur mig lite skit. Och det ar javligt bra att fa ta vara pa sig sjalv ibland. Jag lar kanna mig sjalv pa ett annat satt. Hemma ar man alltid omsluten av vanner och familj som vet exakt hur man ar och da fungerar man pa ett speciellt satt. Har finns inga regler eller rutiner, har bara ar man som man ar. Och allt som hander och alla mina funderingar far jag klara av sjalv.
Jaklar vad jag solade idag. Och klippte mig gjorde jag ocksa. Tamejfan. Imorgon blir det buss i 5 timmar ner till airlie beach for att sedan resa ut pa havet igen och whitsunday islands. Ni far val halla reda pa kartan vart jag ar utifall en orkan skulle ta mig.
Herre min gud sa bortskamd jag ar.
Jag saknar er hemma. maste borja skriva dagbok. Puss
Borjade mina timmar pa MT med en livsfarlig vandring med tva galna tyskar ocksa. Ni som vet hur kanslig om fotterna jag brukar vara.. Jag sprang barfota pa glodheta klippberg och stenar, klattrade mellan stup och trodde ibland att jag skulle do. Sedan vandrade jag ensam barfota i en timme genom skogen, da mina flips gatt sonder. Inte roligt. Men fortfarande javligt roligt.
Drack en flaska vin anda igar. Rott. Var sa langesen.
Nu blev jag bjuden pa nagot galant ikvall ocksa, men jag vet inte. Traffar manga galna storbritannier som bott i australien Lange. Valdigt manga som sovit pa gatan, utan en dollar. For att sedan sluta upp med mig och ha fickorna fulla av pengar. Det ar som de sager har nere, No Worries. Allt ordnar sig. Jag anar inga onda andar. Jag lever mitt liv gott.
Jag sade upp ett fast jobb i dessa deppressiva tider, jag lamnade mitt band som var pa toppen, frida och alla andra jag alskar hemma och akte hit. Varfor? Ingen aning. Jag ville spranga skiten i luften och se vad som skulle handa. Och jag lar varje dag har nere. Att resa ensam ar precis vad jag behovde. Ofta kan jag sitta och fundera och tanka och filosofera pa satt jag aldrig haft tid med hemma. Har finns sa mycket tid. Jag maste leva med mig sjalv och har ingen jag kan aka till for att snacka ur mig lite skit. Och det ar javligt bra att fa ta vara pa sig sjalv ibland. Jag lar kanna mig sjalv pa ett annat satt. Hemma ar man alltid omsluten av vanner och familj som vet exakt hur man ar och da fungerar man pa ett speciellt satt. Har finns inga regler eller rutiner, har bara ar man som man ar. Och allt som hander och alla mina funderingar far jag klara av sjalv.
Jaklar vad jag solade idag. Och klippte mig gjorde jag ocksa. Tamejfan. Imorgon blir det buss i 5 timmar ner till airlie beach for att sedan resa ut pa havet igen och whitsunday islands. Ni far val halla reda pa kartan vart jag ar utifall en orkan skulle ta mig.
Herre min gud sa bortskamd jag ar.
Jag saknar er hemma. maste borja skriva dagbok. Puss
Kommentarer
Postat av: ulrika
Jag tycker att det är tufft gjort att ge sig i väg som du gjort, önskar att jag hade vågat göra nått liknande när jag va ung. Men men.. Kul att läsa om dina bravader, vi saknar dig på jobbet. Ha det bra Kram Ulrika
Postat av: Marika
Fan va härligt Anton! Kul att du uppdaterar och att du har det fantastiskt där borta i det fria:) Fortsätt lev gött så ses vi väl i framtiden
//Marissa:P
Postat av: nils
svara på facebookmail din landsförädare!
Trackback